g-LYFT 2017

För andra året i rad arrangerade g-ACK AB lyftseminariet
g-LYFT och i år även med den populära lyftmässan! Evenemanget är resultatet av ett nära samarbete med branschen, våra besiktningskunder, serviceföretag och kranleverantörer – Vi tackar för förtroendet!

Förra årets programpunkt som gäller presentation av förstörande provning följdes i år upp med provdragning av stållineredskap och two-blocking (toppkörning) av lintelfer. Den ”förstörande verksamheten” är ett resultat av ett nära samarbete med företagen Certex, Gripp och BLH Nobel.

Nedan följer kort sammanfattning av årets program. Vi på
g-ACK AB tackar alla för ett engagerat deltagande
– vi ses nästa år!


Inledning

Thomas Krüger öppnade årets g-LYFT med samma överraskningsmoment som alltid. Thomas visade att förstörande provning alltid har funnits med som en röd tråd i bakgrunden. Det har provats fallskydd, välts kran – ja till och med sprängts en kran – innan den mer organiserade förstörande provningen tog över förra året. Vem funderar inte på var gränsen går?


Stållinor

g-LYFT 2017 första föreläsare var Marco Poersch, verope, Schweiz. Marco beskrev skillnaden mellan rotationsfattiga stållinor och ”vanliga” stållinor. Han förklarade också skillnaden i hur beteckningarna för vanliga stållinor ex 6*36 som betecknar 6 yttre kardeler om 36 trådar vardera även om kärnan är en ”stålkardel”. När det gäller en rotationsfattig lina ex 35*7 så anger denna beteckning alla ingående kardeler även de innanför det yttre lagret. I detta fall 35 kardeler med 7 trådar.

Marco rekommenderar användning av svivel för rotationsfattiga stållinor. Noteras bör att svivel inte ska användas för andra lintyper än rotationsfattiga.

 

Den utveckling som sker dels i konstruktionen av stållinorna och dels i materialvalen är spännande. Gamla sanningar gäller inte alltid längre och nya problem dyker upp som ställer krav på förståelsen för möjligheter och omöjligheter. Föreläsningen hölls på engelska.


Stora industriprojekt – ESS

Först ut den nya föreläsningsserien ”Stora industriprojekt” var Kristian Gertsson med föreläsningen ESS. Ett projekt som alla (?) har hört talas om under flera år men få vet något om. Vad, varför, när och hur. Frågeställningarna är många. ESS står för European Spallation Source.

ESS blir ett europeiskt forskningscenter som byggs bredvid Max IV Science Village i Lund. Resultatet från ESS kommer att analyseras i Köpenhamn. Placeringen av ESS innebär att hela världen har ”nära” till ESS tack vare avståndet till Kastrup. Byggnationen i Lund innebär även omfattade utbyggnad av infrastruktur då området kommer att utgöra arbetsplats för flera tusen personer när det står färdigt!

Efter presentationen av anläggningen redovisade även Kristian en sammanställning över de kranar som kommer att finnas på anläggningen. Av all dessa kranar kommer sex att vara speciellt klassade efter som de kommer att hantera laster som är radioaktiva.

Efter Kristians presentation kom det många frågor där bland annat följande svar gavs:

– Ja, kranarna kommer att vara försedda med tillträdesvägar.
– Det är inte en offentlig upphandling.
– 400 personer är inblandad i byggnationen av anläggningen men totalt är över 2000 personer involverade i ESS i detta skede.
– Target-wheel snurrar för att avleda värme och för att få en längre hållbarhet.
– Pulsen i ESS kommer att bli extremt lång jämfört med andra anläggningar i världen – 3ms dvs 0,003 sek…

Kristians personliga föreläsning gjorde ingen besviken utan lämnade de flesta leende men mer eller mindre mållösa. Det var som f-n…


Årets provdragning

I fjol genomfördes provdragning av mjuka redskap och i år var ”turen” kommen till stållineredskap. Precis som i fjol så var scenen för denna aktivitet Certex Svenska AB i Täby. Thomas hade till årets seminarie genomfört 19 olika provdragningar tillsammans med Lars-Olof Max och Andreas Gotthold, båda Certex.

De valda lastfallen har ”praktisk förankring” och de ska väcka till eftertänksamhet vid användning av stållinor i lyftredskap. Allt var dokumenterat och filmat och även om brottögonblicken var fångade i slow-motion så gick allt mycket fort!

Kraven för lyftredskap med presslås är att dessa ska klara av 75000 lastcykler. När Thomas pratade om olika låsalternativ så kom ett visst bygellås upp på banan igen. Enligt den svenska traditionen har dessa lås varit ”portade” på lyftsidan men i Europa har de haft en plats. Det finns en europastandard för låsen men tyvärr också många modeller som inte fyller standardens tekniska krav – därför hade de kvalat in i årets provdragning!


Lars-Olof Max och Andreas Gotthold vid Certex provbänk i Täby.

   

 

…och de korrekta svaren.


Haverier, skador och ”hoppsan” mm

Under årets g-LYFT fokuserades på infästning av övre linskiva till lintelfrar. Kjell Andersson förklarade mekanismen med denna typ av infästning och presenterade även ett haveri.

En vanligt förekommande lösning i att överföra vridmomentet från en lyftväxellåda till lintrumman är användning av splineskoppling. Kjell visade upp flera olika fabrikat och hur dessa kopplingar slits.
”-Har man denna typ av lintelfer i kombination med högt antal lastcykler och högt lastkollektiv så rekommenderas att dessa kopplingar kontrolleras” sa Kjell. På skrotbordet kunde deltagarna själva titta på resultatet av ett havererat lyftmaskineri. Presentationen visade även på hur en tillverkare har tagit fram särskilda verktyg för att mäta och kontrollera att slitagegränsen inte är uppnådd.

Från en anonym källa hade Kjell fått in bilder på omfattande sprickor i en lådbalk från en 100 tons traverskran. Kjell förklarade skademekanismen och visade detaljerade bilder. Vid kontakt med källan så frågade Kjell om det även varit problem med skruvförbanden mellan kranbrygga och ändvagn, jo så var fallet och ännu fler detaljerade bilder skickades över och ingick i presentationen. Kjell tryckte på att kontrollera dessa skruvförband på kranen som har intensiv drift!

Till årets g-LYFT inkom även bilder från genomförda internkontroller. Under denna presentation så deltog kunden aktivt med att förklara ”orsak och verkan” vilket vi ser mycket positivt på – mer material från kundernas vardag efterfrågas!

Inga synbara fel på de yttre kardelerna men på de inre
(efter demonterad stållina)!


Two-blocking

I fjol så plågades en kättingtelfer för att utröna om slirkopplingen uppfyllde kraven i EN 14492-2. När ryktet spred sig till Verlinde sa de att de ville titta på ”sin telfer” efter genomfört test. Magnus Petersson, Gripp har skickat ner telfern till Verlinde och nu väntar vi ivrigt på svaret.

Årets förstörande provning blev two-blocking eller toppkörning vid exempelvis felfungerande toppgränsbrytare. Det förekommer en del tillbud och även olyckor pga two-blocking och frågan som alltid är på tapeten vid dessa tillfällen är; ”-Hur stor är lasten”?

För att ge svar på denna fråga så erfordras en korrekt och snabb mätutrustning. Efter kontakt med BLH Nobel/VPG beslutade de att ställa upp, inte endast med utrustning, utan även med expertis som närvarade vid själva provet.

Presentationen genomfördes av Kjell Andersson, g-ACK AB, Magnus Petersson, Gripp Lyftdonsservice AB och Thomas Sjökvist, BLH Nobel/VPG.

Provet genomfördes på Gripps verkstad i Bjuv under ledning av Magnus Petersson. Att genomföra denna typ av förstörande provning kan vara riskfylld och därför togs detta med vid uppställning av telfern i fråga – tag skydd gällde!

Eftersom denna typ av provning inte förekommer så gjordes några antaganden såsom hur stor last som kan uppstå mm.

Under presentationen redovisades de olika kombinationer som användes (olika elmotorer och olika växellådor).

För att mäta maximal kraft så infogades en stabil balk som ”fångade” krokblocket utan att skada krok eller linor, ”kontrollerad two-blocking”.

 


Efter en toppkörning är det mycket viktigt att fastställa vilken belastning som påverkat kranen och då speciellt lyftmaskineriet. Med fastställd belastning och genomförd okulärkontroll kan korrekta åtgärder genomföras innan kranen åter tas i drift. Det är inte alltid tillräckligt med att åtgärda de synliga skador som uppstått…


Skrotbordet

I vanlig ordning så fanns skrotbordet på plats och med Walter vid ”spakarna”.


Lyftmässan

Efter ett års uppehåll så var mässan tillbaka i Växjö. Totalt var det 12 utställare i mässan trots att vi bjudit in 10, det utfallet kan ingen klaga på! Mässan är ett efterlängtat inslag i g-LYFT och vi kan inte annat än att lyfta på hatten för allas engagemang!


Kvällsaktivitet

Årets kvällsaktivitet rivstartade med ”close-up magic” där David gick runt bland alla deltagarna och lurade skjortan av oss, i alla fall lyckades David ”sno” klockan från damen på scenen!

Det fanns de bland deltagarna som hoppades på rejält ekonomiskt tillskott när de lämnade över sedlar som skulle fördubbla sitt värde men hamnade i papperstuggar och apelsiner till allas glädje!

  


Fästa i betong

Dag två rivstartades med Rickard Bergeryd, Hilti som på ett tydligt och pedagogiskt sätt presenterade hur man utför infästningar i betong. En av deltagarna sa efteråt; ”-Den här information skulle man ha fått för flera år sedan…” Det är aldrig för sent att lära sig något nytt.

Rickard sa att värdena som anges vid provning förutsätter oarmerade betong. Armerad betong kan ge positiva värden för infästningen men detta är en ingenjörsmässig bedömning som görs från fall till fall.

Rickard sa att dragen betong alltid betraktas som sprucken betong vilket resulterar i lägre värden för infästningarna. När det gäller seismiska klassningar (ex ESS) så anses all betong som sprucken då det inte med säkerhet går att fastställa att en viss del av en byggnad alltid är tryckbelastad.

Rickard presenterade tre infästningsmetoder; friktion, hakverkan och limning. Normal livslängd är 50 år sa Rickard.

 

 


Reparationssvetsning av lyftdon i stål

Tomislav Buzancics, ESAB föreläste om reparationssvetsning av lyftdon. Presentationen visade på de olikheter som gäller vid reparationer med allt från reparation under lyftdonets tillverkning (hos tillverkaren) till reparation av befintligt lyftdon.

Tomislav trycket på vikten att hitta rotorsaken till en uppkommen defekt på ett lyftdon och visade ett antal skadade lyftdon med bilder från Kjell Andersson. Presentationen omfattade även en punktlista över reparationsprocedurer, i ”-bästa av världar” som Tomislav sa.

Tomislav, som även är metallurg, förklarade fördelen med normaliserat S355 där en mer finkornig kristallstruktur uppnås (duktilt stål) vilket är en fördel vid svetsning. Han berörde vid ett flertal tillfällen vätesprödhet och vikten av ofp 48 h (”mjuka” stål) efter svetsning då vätesprödhet är en långsam process. För höghållfasta stål är tiden 72 h. Med olika legeringsämnen uppnås gynnsamma förhållanden vid exempelvis valsning där Kalcium bildar kalciumkarbid vilket är hårt och inte valsas ut till utsträckta valsfel som kan ge skiktbristningar. I så kallade Z-stål uppnås dessa dragegenskaper i tjockleksriktningen med legeringsämnen som Niob och Vanadin vilka motverkar korntillväxt under valsningen av plåten.

I presentationen sammanställde Tomislav en mängd med uppgifter som är vägledande vid svetsreparation.

TIG-behandling är till fördel för stålet men glöm inte att även detta är en värmebehandling som fel utfört kan SKAPA problem, sa Tomislav.

 


Konstruktionsutformning av lintrummor

Walter Heinrich höll en föreläsning om lämpliga och olämpliga utförande av lintrummor. Walter inledde sin presentation med bruket av kopplingar i lyftmaskinerier för att undvika statiskt obestämda lastfall (”tre lager i rad”). Walter informerade om vikten av att genomföra avspänningsglödgning.

Han visade exempel på havererade lintrummor som i sin ursprungliga tappning omfattade enkelsidig kälsvets men som under sin ”resa” utvecklades till halv v-fog med kälsvets på ”baksidan” till den slutliga lösningen genombränd v-fog.

Walter visade också exempel på rörelse vid stödpunkten som tar upp momentet på en växellåda på flygande axel. Videon visade en ”dansande” stödskruv på växellådan som utsätts för rörelse (=moment) som den inte är dimensionerad för!

I slutet av presentationen fanns exempel på axlar i lintrummor som inte är svetsade utan sitter med greppassning vilket innebär en stor positiv skillnad för axeln med hänseende till risk för utmattning av en svetsad axel som utsätts för rotation dvs kappa -1!

 

 

 

 

 


Samrådsmöte

Årets g-LYFT avrundades med den numer stående punkten ”samrådsmöten”.

Thomas delade presentationen mellan faktiska punkter från samrådsmöten och info med anledning av de sanktionsavgifter som kopplats till maskindirektivet (AFS 2008:3) från och med den 15 juni i år.

Från samrådsmöten med Av meddelades att ett arbete med regelförnyelse inletts. Det förväntas ge färre föreskrifter med mindre detaljerade regler och färre/kortare råd och vägledningar. Någon tidplan har inte presenterats.

CE-försäkra flera gånger för att skaffa fördelar på marknaden är inte OK. En produkt ska sättas en gång på marknaden såvida den inte ändrats i sådan omfattning att ny
CE-försäkran måste genomföras.


Magnus Gustafson, say no more…

När Magnus är på plats få finns allt en man (och kvinna) kan behöva! Även i år ringlade sig köerna till mjukglassen och pauserna kändes korta. Förutom detta hade Magnus laddat upp med Churrus som omedelbart blev en ny favorit!

Och sist men inte minst – ”Nattkörven”!

 

Mötesplatsen för diskussion…

  

  

  

 

 

 

…och intressanta föreläsningar!

 

 

g-LYFT 2017 gick av stapeln på Stadshotellet i Växjö och samlade nära 120 deltagare som under två dagar fick höra på föreläsningar om bland annat det gigantiska industriprojektet ESS i Lund, reparationssvetsning av lyftdon, årets haverier, korrekta infästningar i betong och information om stållinor.

 

 

Stadshotellet var platsen för g-LYFT 2017 där mässhallarna var i direkt anknytning till stora föreläsningssalen. På kvällen var vi många som blev ”förtrollade” av Sveriges idag mest eftertraktade magiker David Persson!

 

 


 

 

 

 

 

 

Efter det att vår främste ”seminariekämpe” Håkan Redin har gått i pension så har en ”ny” man tagit över stafettpinnen. Han – Benny Borg – har en samlad svit på 16 besök på kranseminarierna! Inte nog med att Benny genom åren har visat stort intresse för kranfrågor han har också vid flertalet tillfällen bidragit med material som har brett intresse. Utan överdrift kan man säga att Benny lever upp till devisen
Lyftsäkerhet i samarbete!

 


 

Även verope genomför utmattningsprov i en maskin enligt den modell som konstruerats av en viss Roland Verreet, Wire Rope Technology. Roland är en känd och uppskattad föreläsare som besökt både seminarierna och universitet i Växjö vid tidigare tillfällen.

 

 


 

 

Kristian presenterade det Europeiska projekt som EES är där Sverige står för byggnationen av fastigheterna och olika länder i Europa för utrustningen i anläggningen. Vissa delar av byggnaderna är jordbävningssäkra vilket har medfört ”en del” markarbeten…

Kortfattat så accelereras protoner upp till 95 % av ljusets hastighet och därefter träffar ett Volframhjul (Target-wheel) och i sin tur frigör neutroner som används för att ”se” in i olika material eller pågående processer såsom en förbränningsmotor under drift. Det finns flera anläggningar i världen men ingen i närheten av så kraftfull som ESS! Första ”provskottet” är planerat till 2019.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

Lite ironiskt är det att de lås som kvalitativt sett är bättre och som är accepterade – de så kallade backlåsen – saknar standard…

Även i år kopplades provserien till deltagarnas förmåga att se in i framtiden – eller ska vi säga – resultaten. Utdelade tipsrader kunde som mest ge 24 poäng om alla ”omöjliga frågor” kring utfallen besvarats rätt.  Hur många ton uppnåddes vid de olika provdragningarna var årets huvudsakliga uppgift att lösa. Flest rätt – två vinnare med sex rätt fick dela på priset – Grattis. Nu fanns det dock en oskyldigt inblandad som fick uppleva ett magiskt trick av Thomas själv till publikens jubel – Tack ”kollega”…

 

 

Kluriga frågor som ska besvaras…

 

 

 

Stållinor lovar vad de håller, är ärliga, och lever på kvarvarande stålarea. Nöjdast var Lars-Olof och Andreas som fick uppleva en ”stållinans upprättelse”. Möjligen ska man tillägga att utfallet gäller ett försök med ny lina och nya låsförband
– här finns mycket kvar att prova…


 

Utanför presentationen kom även nytt material från Kalle Silvander, Konecranes. Kalle har tidigare hört Kjells oro för rotationsfattiga stållinor då de används på vanliga traverser eller lintelfrar i industrin. Kalle hade med sig ett utmärkt exempel på hur en rotationsfattiga stållina, använd på en traverskran, kan se ut efter en viss tids användning. Inga yttre skador fanns på exemplet men omfattande inre skador. Kalle föreslog att vanliga industrikranarna med rotationsfattiga stållinor borde förses med en särskild märkning, röd lapp, på exempelvis den fasta lininfästningen för att göra servicepersonalen m fl uppmärksamma. Bra förslag sa Kjell som uppskattade Kalles initiativ med att ta med sig stållinan till g-LYFT.


 

Den största uppmätta peaklasten var nära fem gånger telferns maxlast och lasten med stillastående rotor (vad magnetfältet ”drar”) nära tre gånger telferns maxlast. Dessa inledande prover visar på stora laster! Det som konstaterades, förutom stora laster, var att stigtiderna är mycket korta dvs förloppet från obelastad till peaklast går mycket snabbt.

De uppmätta lasterna vid two-blocking på riktigt var lägre på den provade telfern. Det beror på den aktuella telferns utförande.

 

Under presentationen visad Kjell även filmsekvenser från genomförda prover, vissa sekvenser i slow-motion för att ”hinna med” att se vad som händer.

För att få till en ”värdig” avslutning fick även vi ta till lite ”magic” till deltagarnas stora förtjusning när filmsekvenserna förvandlades till kioskvältare!

 

Det aktuella lyftmaskineriet fanns också för beskådning på skrotbordet.

 

 

 

 

 

 

 



 

 

 

 


 


 

Kranar arbetar med olika lastnivåer vilket innebär att de kan jämföras med seismiska laster istället för växlande laster med samma amplitud.

Vid förstörande provning av fästelementen så resulterar dessa i glidning, stålbrott eller betongbrott.

Rickard förklarade ingående rengöringsprocessen för kemankare och dess följder om dessa inte innehålls!


 

Tomislav informerade även om svetsning i höghållfasta material. Tillverkarna av plåt anger rekommenderade förhöjda arbetstemperaturer vid svetsning. Dessa temperaturer är gynnsamma för ”deras plåt” men tar inte hänsyn till tillsatsmaterialet. För plåtar med sträckgränser över 600-700 MPa så ”flyttas” väteförsprödningsproblematiken över från grundmaterialet till tillsatsmaterialet. I klartext innebär detta att de temperaturer som tillverkaren av plåten anger i verkligheten behöver vara högre! Tomislav drog ett exempel där plåtleverantören sa att det är ok att svetsa vid rumstemperatur men för att uppnå ett bra resultat, med hänsyn till tillsatsmaterialet, behövdes en förvärmningstemperatur på +110°C!


 

 

Svetsade maskinkomponenter såsom lintrummor behöver avspänningsglödgas innan maskinbearbetning. Om detta inte sker är risken stor för permanent formförändring då komponenten utsätts för yttre last (belastas).

Utförandet av svetsade axlar och även dess radier i lintrummor med hänsyn till utmattning är mycket viktigt.


 

Till maskiner/förare som inhyrts tillfälligt från andra länder är det OK med instruktionsbok på förarens språk.

AFS 2008:3 får sanktionsavgift knuten till §6:

Bruksanvisning

– Försäkran om överensstämmelse
– Maxlastmärkning lyftande maskiner
– Maxlastmärkning för personlyftande maskiner

Avgiften är betydande och för den intresserade rekommenderas vidare läsning på AV’s hemsida.


Bakom kameran

En alltid lika uppskattad men även viktig del i kranseminariet är att föreviga dessa stunder! Lejonparten av bilderna som visas på hemsidan är, såsom i fjol, fotograferade av Robin Krüger. Vi lyfter på hatten!

 

 

 

 

 

 

 

 

Välkomna tillbaka nästa år