Haverier vi minns

Kranar. Haverier och nästan haverifel

Människoliv är inte möjliga att ersätta och haverier med människor inblandade är oftast mer kostsamma än att köpa nya kranar. Det finns mycket diskussion om ”tillbudsrapportering” och de flesta inom kranbranschen är mycket intresserade därför att det är viktigt att veta vad som kan gå fel. Men det är väldigt få som inte är direkt inblandade som har all erforderlig information eller känner till alla parametrar. Min uppfattning är att det finns orsaker för kranhaverier eller nästan haverier enligt nedan

Hanteringsfel                         50%

Bristande underhåll              20%

Tillverkarfel                            25%

Felupphandlat                         5%

Procentsiffrorna  här är väldigt ungefärliga därför att jag bara har mina egna och tidigare kollegers erfarenheter om vad som hänt. Ibland kan orsakerna hänföras till olika kategorier. Jag är inte ens helt säker på hur många haveriundersökningar totalt som jag själv har utfört. Inte ens försäkringsbolagen som jag har haft en hel del uppdrag åt har någon statistik.

 

WH bild 6

Figur 1    Condition Monitoring of 150 Electro-mecanical  overhead travelling cranes.  Some of the slices above could have led to crashes if they had not been repaired and the rest would have caused more or less expensive stops. 2 of the cranes were in such bad shape that they were sent to the scrap heaven.

Figur 1 ovan i den engelska versionen visar felstatistik på konditionsanalys av 150 traverskranar som utfördes av min tidigare kollega Kjell Andersson med nuvarande anställning i g-ACK AB, Växjö och mig fram till år 2000. Arbetet utfördes för att fastlägga traverskranarnas restlivslängd i överensstämmelse med kraven i ISO 12482-1. Se även en Artikel i Hoist December2000/January2001 om detta projekt

Figur 1 Konditionsanalys av 150 Elektro-Mekaniska traverskranar.  Några av tårtbitarna ovan kunde ha resulterat i haverier om de ej hade blivit reparerade och resten skulle ha resulterat i mer eller mindre kostsamma driftavbrott. 2 av kranarna var i så dålig kondition att de sändes till skrothimlen.

1. Ofullständig dokumentation (travers) 11%

2. Stålkonstruktion (bana) 15%

3. Konsoll (bana) 4%

4. Ofullständig dokumentation (bana) 7%

5. Stålkonstruktion (travers) 11%

6. Maskinerier (travers) 7%

7. Elektrisk utrustning (travers) 45%

Jag har uppfattningen när någon köper en ny kran att färgen på kranen och komforten i hytten är mycket viktiga parametrar.  De är viktiga (om Du köper en pastellfärgad kran kan Du åtminstone se när sprickorna i stålkonstruktionen börjar blöda rost).

Men varför inte också göra en professionell kontroll av kranen under hela processen från teknisk beskrivning, beräkningar, ritningar, övriga tillverkningshandlingar och tillverkningskontroll till färdig kran. Jag är övertygad om att Du blir överraskad över vad du kommer att upptäcka. De flesta tillverkarna tycker inte om denna iden om de måste göra ändringar i konstruktionen eller tillverkningsprocessen. Men de flesta nya kranar kan bli säkrare och billigare under sin livstid om de är tillverkade i överensstämmelse med och uppfyller kraven ISO och EN-harmoniserade standarder.

Jag har ambitionen att beskriva några haverier och nästan haverifel på denna sida. Jag är också intresserad av att få Din uppfattning och erfarenhet för att lära mig mer om orsaker och hur man skall undvika haverier.

Tacksam för respons!

 

Walter Heinrich  

Heinrich Crane Tech
Växjö Sweden