I samband med arbetet med KIKA KS (kontrollspecifikation) har Johan Söderberg, Forsmark tagit tag i rorkulten när det gäller svetsning.
Johan, som har genomgått utbildning inom Svetsteknologi på KTH och erhållit certifikat som Internationell svetsingenjör (IWE), har informerat valda delar av g-ACK ABs personal om de senaste svetsreglerna i allmänhet och hur dessa kan appliceras på kranar i synnerhet. Johan arbetar som konstruktör på Forsmark.
Under en heldag har Johan informerat Kjell, Håkan och Anders om vikten av spårbarhet, svetsbarhet och standarder med inriktning på stålsorter som är vanligt förekommande inom kranbranschen.
Mer än 150 standarder…
Varför är just svetsning så kringgärdat av standarder kan vän av ordning fråga sig?
Svetsning är en så kallad speciell process vilken beskrivs i ISO 9001 och kan sammanfattas; ”processer där resultatet inte kan verifieras genom efterföljande övervakning, mätning och, som en följd av detta, brister kan komma att märkas först sedan varan tagit i bruk”.
För att omhänderta denna speciella process anger ISO 3834-1 att ”Kvalitet kan inte kontrolleras in i en produkt, den måste byggas in. Inte ens den mest sofistikerade oförstörande provning kan förbättra kvaliteten hos en produkt”.
I klartext innebär detta att en svets kan se bra ut, klara oförstörande provning (ex magnetpulverprovning och ultraljudsprovning) men inte ha goda hållfasthetsegenskaper dvs kan brista vid belastning! Många minns säkert Libertyfartygens spröda egenskaper under andra världskriget.
På svetskommissionens hemsida finns en bra översikt på standarder för smältsvetsning, se www.svets.se/oversikt
ISO 3834-1
Den centrala standarden för kvalitetskrav för svetsning är ISO 3834-1. Johan förklarade att produktstandarder ”pekar” på olika delar i ISO 3834-serien. Som exempel nämnde Johan att ISO 3834-serien kräver WPS men anger inte vilken kvalificering av svetsprocedurer som gäller, den anges i produktstandarder. Exempel på produktstandarder är EN 13445-4 (tryckkärl) och EN 1090-1 (ex stålkonstruktioner, bärverk) samt EN 15085 (järnväg). Johan flikade in att den sistnämnda har nära på extrema krav på kvalificering av svetsprocedurer.
Kranar
Vilka Europeiska kranstandarder ”pekar” på ISO 3834-serien? I arbetet med Europastandarder (TC 147) har Kjell vid upprepade tillfällen lyft fram frågan om vad som ska gälla för kranar då det gäller svetsning. Fler experter i Europa har insett att detta inte är klarställt för kranar i de Europeiska standarderna. Under 2015 delgavs Kjell ett embryo till standard från Frankrike som avser svetsning av kranar. Dokumenten ventilerades under Johans information.
Kjell presenterade en sammanställning över de krav som dagens EN-standarder för kranar anger då det gäller svetsning. I EN 13001-3-1 finns kopplingar mellan förbandsklasser och kvalitetsnivåer (ISO 5817) men i övrigt är utfallet magert och för att uppnå rimliga krav ställs det stora krav på kunden som köper kranen.
Johan menar att ISO 3834-3 borde utgöra en bas för kranar. ISO 3834-3 anger de grundläggande krav som gäller vid svetsning. Det som däremot borde anges i produktstandarder för kranar är vilken kvalificering av svetsprocedurer som borde uppfyllas. Under Johans information diskuterades ISO 15614-1 som lämplig nivå. Denna svetsprocedurkontroll omfattar svetsning av standardprov som därefter underkastas både oförstörande och förstörande provning för att verifiera svetsens egenskaper.
Under Johans information framgick att det är mycket viktigt med rätt parametrar för att uppnå rätt egenskaper i svetsförbandet. Johan tryckte även på ett bra geometriskt utförande av svetsarna och svetsarnas placering då det gäller konstruktioner som är utmattningspåkända. Dagen avrundades med att titta på ett antal exempel på okulär svetskontroll av kranar där kunderna har krävt fristående kontroll av svetsarna.